hur gulligt är inte detta?
Två vänner, Ismail och Ibrahim, gick genom öknen. Solen var mycket het och de var mycket törstiga. Efter ett tag började de gräla. Deras gräl blev allt mer hetare, tills Ismail slog Ibrahim i ansiktet. Ibrahim blev mycket besviken inombords, men utan att säga någonting började han skriva i sanden:
"Min bästa vän slog mig i ansiktet idag"
De fortsatte att gå, tills de kom fram till en oas. De bestämde sig för att stanna och ta ett bad. Ibrahim hoppade in i vattnet och började simma, medan Ismail låg ner och slappnade av. Plötsligt började Ibrahim skrika. Han hade fått kramp och hade svårt att hålla huvudet över vattenytan. Han höll på att drunkna. Ismail slängde sig efter honom och drog upp honom till stranden. När Ibrahim hade återhämtat sig från sin chock började han rista in ett text på en sten som låg nära:
"Min bästa vän räddade mitt liv idag"
Ismail som hade slagit och räddat livet på sin bästa vän Ibrahim frågade:
- Varför skrev du i sanden när jag slog dig och nu skriver du på en sten?
Ibrahim log och svarade:
När en vän skadar sin vän, bör hans gärning skrivas i sanden, där förlåtelsens vind kan blåsa iväg den. Och när en vän gör sin vän en god gärning, bör man rista in den på en sten, där den stannar för alltid.
Källa: islamguiden.com
